Sport – en kostnadsfråga

Idag hör man talas om föräldrar som inte har råd att låta sina barn idrotta. Skolorna begär mycket egen utrustning till aktiviteterna och därför får inte barnen vara med i sportutövningen. Mest synd är det självklart om barnen, trots att föräldrarna måste känna sig pressade och skyldiga. Det är dock sporten som kostar alldeles för mycket och självklart är ju att barnen ska kunna få vara med i föreningar och skolans sportaktiviteter.

Ofta räknas sportaktiviteter som en rättighet som alla har, stora som små, funktionsnedsatta och så vidare. Det är dock något som har uteslutit en hel del fattiga familjer, för trots att det är nödvändigt för barn att röra på sig och få vara med i grupper så är det fasansfullt dyrt. Så dyrt att barn har fått lov att nekas vara med på aktiviteten eftersom de inte haft råd med utrustningen. Den sport som de flesta föräldrar har råd med tack vare butiker som Cykloteket är cykling, och de har flera olika modeller av cyklar att välja på. Sporter som ofta är dyra är:

  • Ishockey och skridskoåkning är dyrt då det är skridskor, hjälmar och skydd som ska inhandlas. Långt ifrån alla föräldrar har råd att lägga pengar på nya skridskor som sedan kommer att vara för små nästa år.
  • Golf räknas nog som en av de dyraste sporterna och är inget som barn kanske sysslar med i utrustning. Det är dock så dyrt att det är värt att nämnas.
  • Skidåkning, oavsett om det är snowboard, slalom eller längdåkning så är det dyrt med utrustningen. Här är det pjäxor, skidor och skydd som gäller, men oftast också passande kläder.